2011. Studie av det allmänna rättsmedvetandet

Karin Bäckman

Svenskarnas syn på straff för ekonomisk brottslighet.

Se rapporten her

Större delen av denna forskning som genomförts om allmänhetens attityder till brott och straff har fokuserat på traditionell brottslighet, varvid den ekonomiska brottsligheten har kommit att hamna i skymundan. Avsikten med denna undersökning är därför att belysa allmänhetens attityder till ekonomisk brottslighet. Av central betydelse blir därför om det över huvud taget är möjligt att tala om ett allmänt rättsmedvetande där allmänhetens attityder står i överensstämmelse med rådande lagstiftning och rättspraxis, eller om det finns sådana skillnader i straffbenägenhet att det inte är möjligt att tala om det allmänna rättsmedvetandet som någonting allmänt.

För att studera allmänhetens attityder till ekonomisk brottslighet har två delstudier genomförts. Delstudie ett bygger på en kvantitativ vinjettmetod, där ett urval av befolkningen har fått ta del av en webenkät bestående av ett antal kortsvarsfrågor om deras generella inställning till straff för ekonomisk brottslighet samt fyra vinjetter som beskriver olika fall av ekonomisk brottslighet. För respektive fallbeskrivning skulle respondenterna ta ställning till vad de bedömer vara ett lämpligt straff samt vad de tror straffet skulle bli vid en domstol. Allmänhetens svar jämfördes sedan med vad fem olika domare har utdömt för straff. Delstudie två bygger på resultatet från en fokusgruppsintervju. Intervjun syftar till att skapa en större förståelse för varför allmänheten anser att förövaren skall straffas och vilka syften olika straff fyller för allmänheten.

En majoritet (60 procent) av respondenterna anger att straffen för ekonomisk brottslighet är för milda. När allmänheten sedan får ta ställning till utförligare beskrivningar av fyra olika fallbeskrivningar blir dock bilden en annan. Allmänheten tror genomgående att domstolarna dömer mycket mildare än de gör. Allmänheten föreslår i tre av fyra fall ett högre straff i förhållande till vad man tror utdöms av domstolarna. Detta straff ligger dock under vad de tillfrågade domarna föreslagit. Allmänheten upplever sig således som mer straffbenägna än domstolarna.

Ett av huvudresultaten i denna studie, som stödjs av såväl enkätundersökningen som fokusgruppsintervjun, är att det saknas ett allmänt rättsmedvetande för ekonomisk brottslighet. Allmänhetens inställning till frågor rörande brott och straff är så pass påverkat av individuella eller sociokulturella skillnader, att en tolkning av det som en enhet varken är lämplig eller möjlig. Hänvisningar till att allmänheten skulle önska hårdare straff för olika typer av ekonomiska brott saknar således stöd i empirin.

Copyright 2016, Ulla V. Bondeson Stiftelsen.